Loading...

Tidseffektiv

Sätter mig på bussen, klockan är strax efter 9 på morgonen. Plockar fram mitt anteckningsblock, minns flera blogginlägg om att den som vill bli författare behöver skriva varje dag. Det känns kanske som ett måste, ett tvång, när man tänker så. Jag vet inte ens vad jag ska skriva om. Samtidigt plockar en kvinna, på sätet snett framför, upp ett garnnystan och ett påbörjat stickprojekt. Det är ett grått nystan. Kanske ska hon sticka ett par raggarsockar eller en halsduk. Kanske en julklapp? Bra tidsfördriv. Om hon tycker att det är kul, vill säga.

Redan på vägen till gymmet tidigare i morse så funderade jag på vad jag kunde skriva. Något som inte låter tjatigt. Men det är svårt, eftersom att det känns som att allt redan är sagt. Allt redan är tänkt. Så varför gör vi saker som vi gör? Förhoppningsvis gör vi det mesta för att vi vill! Men en del saker, vet jag av erfarenhet och av att döma av andras uttryck, gör vi för att vi känner att vi måste. Min pappa sa alltid till mig att det finns inget vi måste, det finns bara sånt vi behöver göra. Vilket är sant. Vissa saker behöver vi göra för att komma dit vi vill, även om det är saker som känns jobbiga.

IMG_20131117_205957

Som exempel ställde jag väckarklockan på kl 05:00 i morse, och var så otroligt trött efter flera nätter av osammanhängande sömn och jobbiga drömmar. Jag vaknade i chock, undrade vad som hände och ville helst av allt bara ligga kvar och somna om. Märkligt att det är enklare att somna om på morgonen, jämfört med när man ska sova.. Jag snoozade till 15 över, vaknade med ett ryck 20 över och tänkte ”jag ÄR pigg!”. Tände lampan, klev upp, drack kaffe, och tig det lugnt. Varför? Jo, för att jag hade bestämt mig för att träna innan jobbet idag! Började kl 10, slutade kl 18, så kunde ha tränat efteråt. Var det för att få träningen ”överstökad”? Nej, jag älskar ju att träna. Hade gott kunnat träna efter jobb, men då hade jag inte haft någon tid alls efteråt. Då hade jag ju sovit de timmarna jag tränade, och gått miste om timmarna efter jobb. Därför klev jag upp så tidigt 🙂 Dessutom fungerar min hjärna bättre om min kropp fått röra på sig innan jag ska göra något annat!

Så antagligen var det inte bara ett ”tidsfördriv” för kvinnan som stickade på bussen. Det handlade om att vara tidseffektiv. Hon ville få det gjort av en eller annan anledning.

IMG_20131118_080028(1)

Mina kollegor undrade hur jag orkade kliva upp så tidigt för att träna? Bra fråga. Mitt svar är att jag ville. Jag hade bestämt mig för det och så blev det.

Det viktigaste här i livet är att vi känner att det vi gör är meningsfullt, att det betyder något för oss själva! Då hittar vi kraften och lusten till att göra det.

images

0 Gilla det här

You might also like