Loading...

Olivia

En vecka. I en hel vecka har lilla Olivia varit en del av våra liv. Vår nyaste lilla familjemedlem. Hon var beräknad att komma den 2 april (vecka 40+3) men valde att komma ut 15 dagar innan. Det betyder att vi får älska henne ännu längre!

På torsdagen var jag hos barnmorskan och fick reda på att jag var öppen 1 cm. Tisdagen samma vecka hade slemproppen så smått börjat släppa och värkarna kom då och då. På fredag eftermiddag blev värkarna mer intensiva, så efter maten bestämde vi oss för att köra Colin till farmor och farfar. Vi åkte därifrån ca 18:30, jag la mig och försökte sova vid kl 22, laddade hem en app för att kunna klocka mellanrummen mellan värkarna. Klockan 00 gav jag upp och vi åkte till sjukhuset. Bm där sa att det kunde dröja en timme eller en vecka innan det var dags. Jag verkade inte ha så ont. ”Ska jag ha såna här smärtor i en vecka till?!” tänkte jag. Vi åkte hem och försökte sova. Värkarna började komma oftare och gjorde mer ont. Mellan 4-5 på natten kände jag att det blev blött i sängen, trodde vattnet gick. På toaletten såg jag att det var blod. Åkte in till sjukhuset igen. Öppen ca 3 cm. Fick vara kvar.

Jag andades igenom värkarna. Ville inte ha epidural. Det tog lång tid innan jag var i aktiv födsel, ungefär vid kl 13-14. Efter det gick det snabbare. Hade en TENS-apparat som var fäst på ryggen och som skickade signaler när jag tryckte på knappen då jag hade en värk. Vet inte om det hjälpte eller bara skulle distrahera mig från att känna allt. Klarade mig utan annan bedövning. Efter klockan 17, när jag hade suttit på en pilatesboll ett tag, så gick vattnet. Var inte helt öppen när bm kontrollerat sist, men skulle lyssna på kroppen och pressa när jag kände för det. När hon skulle känna efter huvudet så såg hon det istället, och så var det dags!

Huvudet kom först, som det skulle, och direkt när det var ute började bebisen att skrika. En surrealistisk upplevelse när barnet sitter fast inuti en och kan skrika ändå. Haha. Det var första gången personalen var med på det. Hon hade väldigt starka lungor och en stark vilja. När hela bebisen var ute var hon helt blå, som de flesta är, och fick ligga på mitt bröst. Så fin och perfekt. 2865 gram och 44 cm. Klockan 17:48 lördagen den 18 mars.

Då förändrades våra liv på nytt! Jag är förälskad igen, i en ny människa. Tänk att man kan älska 2 små människor så otroligt mycket på samma gång! <3

0 Gilla det här

You might also like