Loading...

Ny vardag

I söndags började Colin att krypa! Han som legat och kämpat, sprattlat som en fisk på golvet och gungat fram och tillbaka på alla 4 sen långt innan lucia. Efter att ha fått in tekniken att skjuta sig bakåt och till sidan, så var det framåt han drog sig. Så i söndags var det dags att stå på händerna och knäna, resa sig till fötterna och skjuta rumpan upp i luften, ner på knäna igen och sedan stappla framåt. Några fall, några steg, några frustrationer och skratt, och några dagar senare så kryper han nu väldigt bra. Äntligen, tänkte han nog. Det var på tiden att ta sig vidare.

DSC_0532

 

”Nu blir det fullt upp”, säger en del. ”Nu måste du springa efter honom och passa på honom hela tiden”, har jag hört. Passa på honom gör jag hela tiden, till och med när jag inte ser honom lyssnar jag efter vad han gör. Vi har satt in skydd för stickkontakterna och plockat undan det som är farligt. Men det är inte mer att göra nu än vad det var innan. Tvärtemot så kan jag göra mer nu än vad jag gjort hittills sen Colin föddes. På en vecka har jag  nästan hunnit med mer än jag gjort på 7 månader. Känns det som. Nu när han tar sig runt på egen hand, när han kan sätta sig, ligga, rulla, krypa och resa sig för att nå, då tycker han att världen (i  hans fall rummet) är en mycket roligare plats. Han tyckte inte att det var så himla kul att bara ligga på en plats. Han var missnöjd med att bara rulla och komma bakåt. Nu kan han ta sig vart han vill och tycker att det är superkul att jaga fötter och att fånga fjärrkontrollen som ramlat på golvet. För att inte tala om hur road han är av att se bordet och krabba sig under det 🙂 En helt ny vardag för honom, en helt ny vardag för oss! Nu kan jag hämta tvätt och tömma diskmaskinen, Colin kommer efter istället för att ligga och skrika på att vi ska komma och lyfta upp honom. Jag säger bara det, att det är svårare att bära både tvätt och barn än att bära tvätt och bli efterföljd av barn 😉

IMG_20160112_071133

0 Gilla det här

You might also like