Loading...

Lego och karriär

Inför fotograferingen flyttade vi runt det mesta av våra ”personliga ägodelar” mellan rummen för att de inte skulle synas på fotona, som bland annat nattduksbord, kaffebryggaren och Colins leksaker. Nu när vi hade visning i tisdags så var vi såklart tvungna att ta ut de sakerna ur lägenheten, personerna skulle ju se alla rum. Därefter har Markus jobbat, och det är svårt att bära med sig saker när man har en liten på armen, och vi har inte haft tid att ta upp allt igen. Vi kom hem sent igår och M jobbade tidigt, så har det varit några småsaker han var tvungen att fixa, så vi har ännu inte tagit upp Colins leksaker och lekmatta. Det han roat sig med idag har alltså varit några böcker, en av hans lära-gå-saker (som låter bl.a. ”titt-ut” och ”det är jag som är koon, koommer det nåån?”) samt en bjällra, och blomsterjord, datorkabeln, fjärrkontrollerna och mobiler. Det märks tydligt att han kommit förbi leksakerna i det minsta bebisstadiet och vill ha mer ”utmaningar” än innan. Även om han tycker att det är hur kul som helst med ett lock emellanåt så vill han gärna att sakerna ska ha lite mer betydelse. Lika tydligt märkte man såklart om något var för avancerat när han var ännu mindre, då var det totalt ointressant. På så sätt ser jag fram emot att han utvecklas ännu mer, även om jag emellanåt tycker att det går lite väl snabbt 🙂

För oss vuxna är ju leksakerna för de allra minsta bara roliga just för att vi får se bebisens uttryck, hur spännande och nytt det är att se och bita på olika saker, känna och höra hur det prasslar och bara upptäcka allt med alla sinnen. Nu när Colin kryper kan vi leka någon form av jakt-lek tillsammans och när han vill lära sig gå kan vi hjälpa honom genom att stötta. Men snart, när han blir något år eller två, så kan vi verkligen leka tillsammans, när han förstår vad det innebär att dela med sig och att vara två. Jag tror att både jag och M kommer att falla tillbaka in i barndomens värld, för att vi fortfarande minns hur det är att vara barnslig. Det ska bli kul att bygga torn och byar av klossar och lego, att köra bilar och bygga en fantasivärld av allt möjligt.

När jag var liten så fick jag duplo när jag fyllde 2 år. Det är såna lite större legobitar. Jag fick plattor där jag kunde sätta upp väggar och bygga hem åt mina duplo-figurer. Jag minns att det var bebisar, barn, vuxna och äldre figurer, vagn, säng, köksdelar och allt man kan tänkas behöva för att bygga upp en liten värld. Det tyckte jag var hur kul som helst! Det kommer ju nya delar till Lego hela tiden, så nu finns det säkert mycket mer än vad jag hade när jag var liten.

För en del tror jag att karriären börjar när man är liten, om man till exempel är väldigt intresserad av att rita så kan man hamna inom något konstnärligt yrke eller som arkitekt. Arkitekter kanske även tyckte att bygga med just lego var det bästa som fanns och lärde sig att se strukturer tidigt. Om man tyckte om både lego och rita så kan det hända att man hamnade inom en typ av lego-industri som vuxen, och kanske man lärde sig att göra lego (plast-delar) till vuxensaker? Oavsett hur det startade så finns det lego som inte bara är till för att leka med, men mer som plastskydd, tak-boxar och lock till kompoststationer. Ett sådant företag är Stegoplast Composite AB. Deras område är armerad plast och de hjälper dig att forma dina idéer och göra dem till verklighet, om du vill ha något i plast vill säga. Några saker de varit med och tillverkat är:

 Legoland-bilar
Kolmårdens entré-skylt

Kamel-älg på Telefonplan i Stockholm

Vem vet, kanske Colin blir forskare med sin forskande blick, it-ingenjör med sitt intresse för datorer och kablar, eller kanske trädgårdsmästare så som han leker i blomsterjorden? 🙂

0 Gilla det här

You might also like