Loading...

Förvirrade höns..

Igår var jag på kontroll hos tandläkaren igen, för första gången på 2 år. Det visade sig att jag fått en infektion i den tanden jag lagade sist och att jag måste göra en rotfyllning. Många säger att det gör ont, men jag vill bara få det gjort och bryr mig inte så jättemycket om det. Har ju trots allt fött barn utan smärtlindring 😉

När jag gick ner till byn så såg jag många unga människor, många studenter som virrade runt som förvirrade höns och tog plats på hela trottoaren, och kunde inte hjälpa att tänka på hur det var att vara student. Jag gick ur gymnasiet och tog studenten 2009. Sen läste jag vidare på en yrkeshögskola i 2 år. Det var alltså 6 år sen jag var student. Det känns som både längre sen och närmre än så. Det var en turbulent tid, man studerade mycket och festade på helgerna. Det var vad livet gick ut på. En del av mig saknar det lite, lite grann. Att kunna tänka bara på sig själv. Livet var inte lika stressigt, man visste inte vad dagen efter skulle bjuda på. Stor skillnad mot idag. Det känns som om man väntade och längtade efter barn och familj, och hus. Det har jag idag. Ibland när jag ser ungdomar som vinglar ner mot bussen klockan 23 på fredagskvällarna minns jag tillbaka på hur det var för några år sen, innan jag fick Colin. Det känns som en evighet sen men ändå färskt i minnet.

Varje år har sin glans. Jag saknar det inte lika mycket som jag älskar mina barn, därför skulle jag aldrig byta ut eller tillbaka det liv jag en gång levde. Alla blir vi äldre. De flesta av mina vänner som jag hade det ”gamla livet” med har också vuxit upp och fått familjer. Det var kanske otänkbart då, men så väldigt tänkbart nu! Kunde inte föreställa mig det då, idag kan jag inte föreställa mig ett liv utan mina barn!

Alla vägar leder till den vi är på idag 🙂 Om man hade vetat det när man själv var en förvirrad höna kanske man inte hade gjort samma val.. men det får vi aldrig veta!

0 Gilla det här

You might also like