Loading...

Än en gång..

Här om dagen fick jag höra av min kusin, som jag inte pratat med på evigheter, att hon har cancer. Hon ska opereras den 30 oktober, ta bort en del av livmodern. Läkarna säger att hon kommer att kunna få barn senare ändå, det är i ett såpass tidigt stadie. Ändå är vi rädda. Cancer är en sjukdom som sprider sig fort. Den har tagit många släktingar och bekanta, alla känner vi någon som drabbats. Vi försöker bekämpa sjukdomen med cellgifter som gör att vi mår dåligt. Vi försöker hitta botemedel. Men än så länge har vi inte nått ända fram. Sjukdomen finns i så många olika former, det är svårt att veta vad som är farligast och mest livshotande. Man kan ha cellförändringar under flera år utan att veta om det. Till sist får man diagnosen ”cancer”.

Ingen vet vad den beror på till hundra procent, för det är inte alla av en ”viss typ” av människor som drabbas. Det är vem som helst. Av vad som helst. Rökare och icke-rökare, de som solar solarium och de som inte solar alls, de som äter massor av godis och de som bara äter sunt, människor som tränar och de som aldrig rör på sig, de som äter gröna chips och de som inte äter chips alls…Alla kan drabbas. Och det är det som är det mest skrämmande. Att inte veta. Att inte kunna göra något åt det.

Vissa försöker göra allt rätt, allt för att inte drabbas. Ändå händer det.

Det enda vi kan göra är att försöka tänka positivt! Tänka att vi är friska, ställa in oss på att vi är lyckliga och känna det i hela kroppen! Lättare sagt än gjort? Ja. Men vem har sagt att livet ska vara lätt?

DSC_0438

Jag hoppas och tror, av hela mitt hjärta, att min kusin och alla andra som är drabbade ska besegra sjukdomen! Ta vara på livet <3

0 Gilla det här

You might also like